Investeringsstrategin i Aktieviking-portföljen är i grunden ganska enkel och kan sammanfattas som utdelningsinvestering. Fokus ligger på stora, stabila företag som med stor sannolikhet kommer att höja sin utdelning år efter år och dessutom har bevisat viljan att göra detta med betryggande historik. Givetvis ska de även inhandlas till ett vettigt pris.
Med det sagt så tillåter jag mig själv att investera maximalt två positioner (1 position = 1 månadssparande) i bolag som egentligen inte uppfyller mina vanliga kriterier. I ett par månader har Compare-IT varit ett sådant bolag. Egentligen tror jag fortsatt på bolaget men tycker mig ha funnit ett ännu mer intressant case i Dividend Sweden. Därför avyttrade jag samtliga aktier i Compare-IT och köpte Dividend Sweden för hela slanten.
Förvisso tycker jag att namnet Dividend Sweden känns lite "B", men affärsmodellen är mycket intressant. Företaget tjänar pengar dels genom att tillhandahålla finansieringslösningar för andra bolag som är onoterade alternativt listade på de mindre listorna som t.ex. aktietorget, first north premier osv. Utöver detta förvärvar Dividend Sweden aktier i andra listade bolag (eller bolag som ska listas), vilket exempelvis kan ske med hjälp av brygglån eller emissionsgarantier.
En stor del av aktierna som Dividend Sweden förvärvar kan sedan delas ut till de egna aktieägarna och därmed hjälpa till med ägarspridningen i bolagen. Som aktieägare i Dividend Sweden blir man alltså per automatik aktieägare i flera andra småbolag via utdelningar. De aktier som inte delas ut kan säljas av Dividend Sweden vid lämpligt tillfälle för att fylla på kassan.
Bolaget har varit listat sedan Q2 2016 och har redan hunnit med att dela ut en imponerande mängd bolag. Under 2017 delade man ut aktier Sensec och Attana. Under 2016 delade man ut aktier i Ripasso Energy och MultiDocker Cargo Handling. Utöver detta har man även lämnat en kontantutdelning.
I år kommer man att dela ut aktier i Vilhemina Mineral AB, Hubory AB och Transfer Jobb AB. Eftersom Dividend Sweden är en så pass frekvent utdelare av aktier får man automatiskt en viss riskspridning i investeringen. Min bedömning av de bolag som har delats ut så här långt är att de flesta är intressanta. Sannolikt kommer jag att behålla de aktier som delas ut ett tag framöver, men det kommer givetvis att bedömas från fall till fall.
Utöver de frekventa aktieutdelningarna har man som utdelningspolicy att dela ut minst 50% av vinsten i kontanter. För tillfället råder det dock björnmarknad bland de mindre listorna och Dividend Sweden har fått stötta några av sina portföljbolag. Detta i kombination med generellt låg investeringsvilja vid nyemissionerna har belastat resultatet tungt och Dividend Sweden går nu med förlust. Man får nog kallt räkna med att det kan dröja ett tag innan de kan börja ge utdelningar i form av kontanter igen.
Jag tror att en investering i Dividend Sweden kan ge god avkastning på lång sikt. Dels kommer aktien i sig själv säkert att ta fart så fort investeringsviljan ökar i smålistorna (när man uppvisar vinst igen). Dels har vi alla bolag som man får via utdelningar, där förhoppningsvis några stycken blir riktiga fullträffar. Ledningen har lång erfarenhet av finansbranschen och jag ser ingen anledning till att vara särskilt orolig för företagets framtid, åtminstone inte just nu.
Med detta sagt vill jag påpeka att Dividend Sweden är det absolut minsta bolaget i Aktieviking-portföljen. Även om jag tycker att företaget är intressant så vågar jag inte gå in med särskilt mycket pengar i dagsläget. Företagen som delas ut är ju också relativt små så att de sammantagna risken är ändå påtagligt mycket högre än i mina övriga investeringar. Men det är ju kul med en lottsedel i portföljen (som dessutom ynglar av sig).
onsdag 23 maj 2018
söndag 6 maj 2018
Minimalism med barn
Vi som försöker att bli ekonomiskt fria kommer lätt in i ett minimalistiskt tankesätt. Efterhand som man försöker strypa diverse utgifter faller det sig naturligt att försöka utvärdera vad som faktiskt är betydelsefullt och värt att lägga pengar på.
Aktieviking-familjen är inget undantag och vi är numera entusiastiska minimalister. Det var dock lite av en uppförsbacke att komma igång. För mig själv, frun och hunden var det aldrig några större konstigheter. Det fanns en uppsjö olika utgifter som vi kunde byta ut mot billigare alternativ och mängder av saker som kunde säljas, doneras eller kastas.
Mobilabonnemangen bytes från 3 till Vimla, hastigheten kunde sänkas på bredbandet, gamla kläder kastades, många prydnadssaker och teknikprylar kunde säljas. Hunden har aldrig haft särskilt mycket saker utan sattes på ett foder som visade sig vara mycket bättre och dessutom billigare än det förra.
Den svåra biten var att komma fram till hur vi skulle leva minimalistiskt med vår dotter. Även om hon vid tidpunkten hade det bra i fruns mage så ville vi, givetvis, att hon ska ha det ännu bättre när hon kom ut. Vår övertygelse om att minimalistiskt leverne är något positivt sattes på prov ganska omgående.
Visst, vi var riktigt nöjda med att inte ha prylar överallt. Från att vår 3-rumslägenhet hade varit överfylld med saker hade vi fått till en bättre och hemtrevligare lösning med många helt fria ytor. Att informera släkt och vänner om att vi inte önskade oss prylar vid t.ex. födelsedagar och julafton var inte några bekymmer. Men hur gör vi med dottern?
Vi kom fram till att det bästa vore att köpa nya möbler till dottern i form av skötbord, säng samt bord och stol för kvälls/natt-matning (Allt från IKEA). Därefter köpte vi billiga (men fina) kläder efter behov, leksaker/böcker efter vad som anses mest stimulerande för utveckligen.
Det som var dyrare än uppskattat var nappar och nappflaskor eftersom vi var tveksamma kring kvaliteten på de billigare märkena. Vi försökte även med tygblöjor men fick ge upp det då dottern har känslig hud och fick utslag av dem. Lyckligtvis finns det märken på engångsblöjor som är både bra och relativt billiga.
Barnvagn och bilbarnstol köptes i begagnat skick av en kollega till mig. Att vi fick den möjligheten var något som hjälpte rejält med ekonomin då det är svindyrt att köpa nya barnvagnar och bilbarnstolar. Inte minst då bebisarna växer ur båda relativt fort.
Vi var mycket nöjda med resultatet av våra inköp. Det kändes skönt att veta att dottern fick allt som hon behövde, minimalistiskt men utan att trumma på hennes eller våra egna behov. Dessvärre var inte våra egna föräldrar med på noterna. Det kändes som att de ville tömma varenda leksaksaffär och klädesbutik med bebiskläder och hälla allt över dottern.
Det blev en hård kamp med att få våra föräldrar att inse att det är okej att ge vår mini-Aktieviking kläder och saker, men det behöver inte vara så överdrivet. Det räcker gott med en eller två leksaker och något enstaka klädesplagg vid födelsedag eller julafton.
Både jag och frun blev skapligt överraskade över att det var just våra föräldrar som var det största hindret för att leva minimalistiskt med barn. Det visade sig att de trodde att poängen var att vi skulle snåla in på dotterns behov för att spara några hundralappar per månad. Efter ett ordentligt klargörande kring att vi har en sparkvot på minst 40% av lönen varje månad och har en rejäl buffert så lugnande våra föräldrar lite.
I retroperspektiv skulle vi nog har varit tydligare mot våra föräldrar redan från början. Varken jag eller frun skulle skänka en extra tanke på att köpa t.ex. en nya nappar ifall dottern behövde det. Varken sparkvoter eller minimalism är heligare än att de justeras om det finns en god anledning till det.
Minimalism handlar om att utvärdera vad som faktiskt behövs och att göra sig av med och (helst) inte köpa sådant som är överflödigt. Att skära ner på sådant som faktiskt behövs för att man ska leva ett bra liv bara för att spara ett par kronor är bara dumsnålt.
Det fungerar alltså alldeles utmärkt att leva minimalistiskt med barn i familjen. Är man bara lite påläst om vad barn faktiskt behöver så går det att spara in på många saker (och därmed pengar) utan att barnet drabbas på något sätt.
Aktieviking-familjen är inget undantag och vi är numera entusiastiska minimalister. Det var dock lite av en uppförsbacke att komma igång. För mig själv, frun och hunden var det aldrig några större konstigheter. Det fanns en uppsjö olika utgifter som vi kunde byta ut mot billigare alternativ och mängder av saker som kunde säljas, doneras eller kastas.
Mobilabonnemangen bytes från 3 till Vimla, hastigheten kunde sänkas på bredbandet, gamla kläder kastades, många prydnadssaker och teknikprylar kunde säljas. Hunden har aldrig haft särskilt mycket saker utan sattes på ett foder som visade sig vara mycket bättre och dessutom billigare än det förra.
Den svåra biten var att komma fram till hur vi skulle leva minimalistiskt med vår dotter. Även om hon vid tidpunkten hade det bra i fruns mage så ville vi, givetvis, att hon ska ha det ännu bättre när hon kom ut. Vår övertygelse om att minimalistiskt leverne är något positivt sattes på prov ganska omgående.
Visst, vi var riktigt nöjda med att inte ha prylar överallt. Från att vår 3-rumslägenhet hade varit överfylld med saker hade vi fått till en bättre och hemtrevligare lösning med många helt fria ytor. Att informera släkt och vänner om att vi inte önskade oss prylar vid t.ex. födelsedagar och julafton var inte några bekymmer. Men hur gör vi med dottern?
Vi kom fram till att det bästa vore att köpa nya möbler till dottern i form av skötbord, säng samt bord och stol för kvälls/natt-matning (Allt från IKEA). Därefter köpte vi billiga (men fina) kläder efter behov, leksaker/böcker efter vad som anses mest stimulerande för utveckligen.
Det som var dyrare än uppskattat var nappar och nappflaskor eftersom vi var tveksamma kring kvaliteten på de billigare märkena. Vi försökte även med tygblöjor men fick ge upp det då dottern har känslig hud och fick utslag av dem. Lyckligtvis finns det märken på engångsblöjor som är både bra och relativt billiga.
Barnvagn och bilbarnstol köptes i begagnat skick av en kollega till mig. Att vi fick den möjligheten var något som hjälpte rejält med ekonomin då det är svindyrt att köpa nya barnvagnar och bilbarnstolar. Inte minst då bebisarna växer ur båda relativt fort.
Vi var mycket nöjda med resultatet av våra inköp. Det kändes skönt att veta att dottern fick allt som hon behövde, minimalistiskt men utan att trumma på hennes eller våra egna behov. Dessvärre var inte våra egna föräldrar med på noterna. Det kändes som att de ville tömma varenda leksaksaffär och klädesbutik med bebiskläder och hälla allt över dottern.
Det blev en hård kamp med att få våra föräldrar att inse att det är okej att ge vår mini-Aktieviking kläder och saker, men det behöver inte vara så överdrivet. Det räcker gott med en eller två leksaker och något enstaka klädesplagg vid födelsedag eller julafton.
Både jag och frun blev skapligt överraskade över att det var just våra föräldrar som var det största hindret för att leva minimalistiskt med barn. Det visade sig att de trodde att poängen var att vi skulle snåla in på dotterns behov för att spara några hundralappar per månad. Efter ett ordentligt klargörande kring att vi har en sparkvot på minst 40% av lönen varje månad och har en rejäl buffert så lugnande våra föräldrar lite.
I retroperspektiv skulle vi nog har varit tydligare mot våra föräldrar redan från början. Varken jag eller frun skulle skänka en extra tanke på att köpa t.ex. en nya nappar ifall dottern behövde det. Varken sparkvoter eller minimalism är heligare än att de justeras om det finns en god anledning till det.
Minimalism handlar om att utvärdera vad som faktiskt behövs och att göra sig av med och (helst) inte köpa sådant som är överflödigt. Att skära ner på sådant som faktiskt behövs för att man ska leva ett bra liv bara för att spara ett par kronor är bara dumsnålt.
Det fungerar alltså alldeles utmärkt att leva minimalistiskt med barn i familjen. Är man bara lite påläst om vad barn faktiskt behöver så går det att spara in på många saker (och därmed pengar) utan att barnet drabbas på något sätt.
onsdag 2 maj 2018
Jason Fiber och optimism
En av mina främsta Early Retirement Extreme-förebilder är Jason Fieber. Han driver bloggen Mr. Free at 33 (och tidigare Dividend Mantra). Han är en amerikan som lyckades bli ekonomiskt oberoende vid 33 års ålder och är numera bosatt i Thailand.
Fiebers portfölj är ganska extremt diversifierad och innehåller i dagsläget 110 olika företag. Hans FIRE-portfölj fokuserar uteslutande på företag som löpande höjer utdelningarna år efter år. Tankesättet att det är bättre att sprida ut portföljen över många innehav för att minimera risken och effekterna av utdelningssänkningar/inställda utdelningar är något som tilltalar mig starkt.
Aktieviking-portföljen följer Fiebers strategi kring diversifiering och det långsiktiga målet är att ha omkring 100 olika företag i portföljen. Naturligtvis ska det vara ca 100 bolag av god kvalité och därför tar jag in max 1 nytt bolag i portföljen varje månad. Strategin tvingar fram eftertanke och passar mig väl. Dessutom är det lättare att bita ihop när ett bolag går dåligt ifall det enbart utgör någon enstaka procent av portföljen.
Det som gör Fieber så imponerade är dock inte bara hans ekonomiska framgångar, han är även väldigt optimistiskt av sig. Trots att livet har serverat Fieber ett stora antal motgångar i livet som t.ex. en mamma som drogade ner sig (och slutligen tog sitt liv), han blev mobbad i skolan, hade ett hemskt jobb mm. så verkar han alltid ser saker och ting från det ljusa sidan (läs gärna hans historia här).
Att vara optimistisk och välkomna världen och dess möjligheter trots stora motgångar i livet är en fantastik bedrift. Jag har själv haft perioder i livet där "allt" har känts tungt och det har varit ett hårt arbete att bara motivera sig att stiga upp ur sängen på morgonen. I retroperspektiv hade nog många av dessa perioder kunnat undvikas helt eller delvis om min grundinställning var lite mer optimistisk.
Det är givetvis lättare sagt än gjort, men jag tror inte att man har något att förlora på att vara en optimist. I mitt fall kommer nästan uteslutande all positiv energi från min fantastiska familj: frun, dottern och hunden. När saker och ting känns svårt och jobbigt väljer jag att fokusera på dem och tänka på t.ex. hur jag ska busa med dottern när jag kommer hem från jobbet. I de allra flesta fallen hjälper detta och låter mig komma över "det dåliga" ganska fort.
Jag försöker även att skärma av mig själv från saker och ting som ligger utanför min kontroll. Det är sällan (numera) som jag jagar upp mig över hur illa folk kör på vägarna eller vilka beslut våra politiker fattar. Istället kör jag så bra jag kan och röstar på det parti som stämmer bäst överens med mina värderingar. Tekniken är alltså att fokusera på saker som man kan förändra och försöka undvika negativa känslor från sådant som man ändå inte kan göra något åt.
Optimism är verkligen ett kraftfullt verktyg att ha med sig. Det kommer säkerligen fler blogginlägg om det här ämnet så fort jag har fått möjlighet att strukturera mina tankar lite bättre. Tills dess vill jag varmt rekommendera Jason Fibers blogg Mr. Free At 33, om du inte redan läser den. Läs gärna några av hans inlägg om optimism.
Fiebers portfölj är ganska extremt diversifierad och innehåller i dagsläget 110 olika företag. Hans FIRE-portfölj fokuserar uteslutande på företag som löpande höjer utdelningarna år efter år. Tankesättet att det är bättre att sprida ut portföljen över många innehav för att minimera risken och effekterna av utdelningssänkningar/inställda utdelningar är något som tilltalar mig starkt.
Aktieviking-portföljen följer Fiebers strategi kring diversifiering och det långsiktiga målet är att ha omkring 100 olika företag i portföljen. Naturligtvis ska det vara ca 100 bolag av god kvalité och därför tar jag in max 1 nytt bolag i portföljen varje månad. Strategin tvingar fram eftertanke och passar mig väl. Dessutom är det lättare att bita ihop när ett bolag går dåligt ifall det enbart utgör någon enstaka procent av portföljen.
Det som gör Fieber så imponerade är dock inte bara hans ekonomiska framgångar, han är även väldigt optimistiskt av sig. Trots att livet har serverat Fieber ett stora antal motgångar i livet som t.ex. en mamma som drogade ner sig (och slutligen tog sitt liv), han blev mobbad i skolan, hade ett hemskt jobb mm. så verkar han alltid ser saker och ting från det ljusa sidan (läs gärna hans historia här).
Att vara optimistisk och välkomna världen och dess möjligheter trots stora motgångar i livet är en fantastik bedrift. Jag har själv haft perioder i livet där "allt" har känts tungt och det har varit ett hårt arbete att bara motivera sig att stiga upp ur sängen på morgonen. I retroperspektiv hade nog många av dessa perioder kunnat undvikas helt eller delvis om min grundinställning var lite mer optimistisk.
Det är givetvis lättare sagt än gjort, men jag tror inte att man har något att förlora på att vara en optimist. I mitt fall kommer nästan uteslutande all positiv energi från min fantastiska familj: frun, dottern och hunden. När saker och ting känns svårt och jobbigt väljer jag att fokusera på dem och tänka på t.ex. hur jag ska busa med dottern när jag kommer hem från jobbet. I de allra flesta fallen hjälper detta och låter mig komma över "det dåliga" ganska fort.
Jag försöker även att skärma av mig själv från saker och ting som ligger utanför min kontroll. Det är sällan (numera) som jag jagar upp mig över hur illa folk kör på vägarna eller vilka beslut våra politiker fattar. Istället kör jag så bra jag kan och röstar på det parti som stämmer bäst överens med mina värderingar. Tekniken är alltså att fokusera på saker som man kan förändra och försöka undvika negativa känslor från sådant som man ändå inte kan göra något åt.
Optimism är verkligen ett kraftfullt verktyg att ha med sig. Det kommer säkerligen fler blogginlägg om det här ämnet så fort jag har fått möjlighet att strukturera mina tankar lite bättre. Tills dess vill jag varmt rekommendera Jason Fibers blogg Mr. Free At 33, om du inte redan läser den. Läs gärna några av hans inlägg om optimism.
tisdag 1 maj 2018
Portföljens utveckling April 2018
Portföljens prestation från en månad till en annan är egentligen ganska ointressant. Aktiemarknaden svänger upp och ner vilket gör att så pass korta perioder mest är brus i det långa loppet. Med det sagt är det ändå lite kul med avstämningar, så här kommer April 2018-avstämningen!
I utvecklingen som presenteras nedan inkluderas inte de onoterade innehaven. De rör sig väldigt lite från månad till månad (om ens alls) och kommer att redovisas separat när något signifikant inträffar.
Portföljen har mottagit utdelningar från följande bolag under April månad:
Bilia A
Canadian Imperial Bank of Commerce
Cardinal Health Inc
Johnson Controls International PLC
Kimberly-Clark Corp
Lundbergföretagen B
Owens & Minor Inc
Skanska B
Öresund*
* Värdepappersutdelning i form av aktier i Bilia A och MQ. MQ-aktierna såldes direkt och likviden investerades i fler Bilia A-aktier.
Portföljens utveckling under månaden:
Egentligen är jag inte särskilt intresserad av hur portföljen går mot något index. Det viktiga är att portföljen har en utdelningstillväxt som jag är nöjd med. Med det sagt så tycker jag att det känns bäst att jämföra portföljen mot SIX30 Return Index (som ovan) då det motsvarar gratisfonden Avanza Zero. Ifall portföljen, över tid, underpresterar grovt mot detta index så kanske jag bör överväga passiv förvaltning istället.
Det man kan säga är att portföljen har presterat i linje med sitt jämförelseindex och det har varit en behaglig och lugn utveckling uppåt. Inget att klaga på där inte!
Avslutningsvis vill jag nämna att det kanske vore mest korrekt att jämföra Aktieviking-portföljen mot DJ World Index då portföljen har en internationell spridning blad innehaven. Jämfört med detta index
är den relativa avkastningen riktigt bra då DJ World Index inte klarade sig över 1%-strecket under perioden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)