lördag 29 juli 2017

Ny investeringsstrategi

Det är inte helt lätt att välja hur man ska investera sina pengar. Min tidigare investeringsstrategi var att investera (främst) i så kallade utdelningsaktier, en strategi som har fungerat väl och låter mig sova gott på natten. Egentligen har inte det förändrats men jag känner helt enkelt att jag vill lägga tid på annat än investeringar.

Att investera i utdelningsaktier kräver ett visst intresse av att hitta nya företag eller åtminstone följa upp de företag man redan har investerat i. Även om jag fortfarande har ett intresse för företag så har jag kommit till en punkt i livet där jag vill fokusera mer på min fru, dotter, politik, hunden, träning, utvecklas inom mitt yrke och driva den här bloggen. Därför känns steget till en mer passiv strategi som lite mer lockande just nu.

Den enda strategin som jag känner mig bekväm med utöver att välja utdelningsaktier är att investera i indexfonder. Genom att passivt följa utvecklingen på börsen bör resultatet över tid bli helt okej och lär dessutom ge en bättre avkastning än de flesta lite mer aktiva investerarna får. Med det sagt tror jag absolut att det går att slå index över tid, men det krävs helt enkelt mer tid och engagemang än jag är villig att lägga ner just nu. Detta är inte heller något som jag nödvändigtvis rekommenderar någon annan att följa heller, åtminstone inte om man lockas av tidsbesparingen. Jag tror nämligen att viktigaste är att var och en väljer en strategi som man tror på långsiktigt och känner sig trygg med.

Jag kommer nedan att presentera de fonder som ingår i den nya portföljen. Alla fonder är inte passiva index-fonder utan portföljen har även en del aktiva fonder som har presterat mycket bra (eller förväntas göra det). Samtliga aktivt förvaltade aktiefonder förvaltas av Didner & Gerge. Deras investeringsstrategi påminner mycket om min egen och jag har stort förtroende för bolagets kompetens. Målet för aktiedelen är att följa indexet MCSI World Total Net Return, fast med större exponering mot Sverige, Asien, tillväxtmarknader och småbolag. Man kan därför säga att jag vill följa världsindexet fast med lite högre risk och därmed även lite större potential.

Det finns även en räntedel i portföljen med en målvikt på ca 20%. Tanken med räntedelen är att den ska ge lite stabilitet i portföljen när det sker stora svängningar på börsen. Ifall aktiedelen faller i värde och räntedelen utgör minst 25% så säljs en del av räntefonderna som överstiger 20% och pengarna investeras i aktiedelen. Detta gäller givetvis även på andra hållet ifall aktierna gå väldigt bra. Den här sortens balansering i portföljen hjälper till med att hålla en hyfsat konstant risk i portföljen och ger dessutom en "krigskassa" som kan användas vid eventuella börskrascher för att köpa aktier billigt. Jag kommer övervaka förhållandet mellan räntor och aktier per månadsbasis och agerar när det behövs.

Den nya portföljen består av följande fonder:

Globalfonder

Globalfonderna ska passivt följa MCSI World Total Net Return. Avgifterna ska vara mycket låga då globalfonderna ska utgöra hela 50% av portföljen.

Länsförsäkringar Global indexnära - 25%, avgiften ligger på 0.2% per år.
DNB Global Indeks - 25%, avgiften ligger på 0.3% per år.

Övriga aktiefonder

Fonderna nedan anses "smala" då de jämför sig mot index som fokuserar på t.ex. ett visst land eller region. Tanken är att dessa aktiefonder ska öka portföljens exponering mot marknader som utgör en väldigt liten del av MCSI World Total Net Return. Exempelvis utgör Sverige omkring 1% av det global indexet, men jag vill ha en större exponering då vi har många fina bolag här. Den här delen av portföljen utgör 20% av portföljen.

Didner & Gerge Aktiefond - 5%, äger mestadels svenska bolag. Avgift 1.22%.
Spiltan Aktiefond Investmentbolag - 5%, äger svenska investmentbolag. Avgift 0.2%.
Swedbank robur access asien - 5%, följer den asiatiska indexet. Avgift 0.2%.
Länsförs. Tillväxtmarknad indexnära - 5%, index över tillväxtmarknaderna. Avgift 0.4%.

Småbolag 

Mycket av framtida tillväxt finns att hämta i småbolag. Jag tar med en liten del småbolag med förhoppningen att de ska hjälpa portföljen att prestera lite bättre än index i goda tider. Ifall småbolagen växer för mycket kommer jag eventuellt att sälja av lite för att behålla exponeringen relativt liten. Den här delen av portföljen utgör 10%.

Didner & Gerge Småbolag - 5%, äger nordiska småbolag. Avgift 1.4%.
Didner & Gerge small and microcap - 2.5%, äger europeiska småbolag. Avgift 1.6%.
Didner & Gerge US small and microcap - 2.5%, äger amerikanska småbolag. Avgift 1.6%.

Räntefonder

Den här delen är inte tänkt att avkasta särskilt mycket. Fokuset ligger snarare på att bevara kapitalet så att det kan säljas av för att köpa aktier vid lämpliga tidpunkter istället. Är man lite extra modig eller har en stor buffert så kan man kanske undvika den här delen. Dock ska man komma ihåg att den även agerar "krockkudde" så att nedgångar på aktiemarknaden inte blir lika brutala, men samtidigt agerar det lite sänke i goda tider. En andel på 20% känns bra för min del, men kanske vill man ha mer eller mindre beroende på investeringshorisont och sparmål.

Swedbank robur penningmarknadsfond - 5%, avgift 0%. Mycket defensiv placering.
IKC Avkastningsfond - 5%, avgift 0.6%. Avkastningsmotorn bland räntefonderna.
Spiltan räntefond Sverige - 5%, avgift 0.1%. Mycket bra och säker blandräntefond.
AMF Räntefond Lång - 5%, avgift 0.1%. Obligationsfond.


Jag månadssparar i alla 13 fonder ovan via Avanza. För att kunna spara i samtliga fonder med min fördelning så behöver man behöver spara minst 4 000kr per månad. Känns det lite övermäktigt så tycker jag att man kan sätta ihop en portfölj med Länsförsäkringar Global indexnära och Spiltan räntefond Sverige. Då kan man börja med ett sparande på 200kr per månad och eventuellt öka när man har möjlighet. Med dessa två fonder får man ungefär samma sorts exponering som mig, fast med lite mindre risk. Eventuellt kan man även komplettera med någon annan fond ifall man vill.

Jag tror att fondvalen ovan kommer att prestera mycket bra och lämpar sig väl för ett månadssparande som man i princip inte behöver tänka på. Med undantag av ombalanseringen, givetvis. Tänk dock på att se över dina specifika krav/behov innan du kopierar min portfölj. Har du redan en investeringsstrategi som fungerar bra för dig redan så finns det nog ingen större poäng med att byta. Jag kommer att löpande presentera portföljens prestation (åtminstone 2 gånger per år), där du kan se hur din egen strategi står sig mot min i princip helt passiva strategi.

Slutligen vill jag upplysa om att min nya portfölj har inspirerats av Jan Bolmesons artikel Bästa fonderna 2017 på hans blogg rikatillsammans. Man kan tycka vad man vill om hans rekommendationer att köpa träd i Afrika osv, men hans sammanställningar av fonder är bra.


onsdag 19 juli 2017

Varför ekonomiskt oberoende?

Ett tydligt mål (och eventuellt delmål) är ett bra sätt att faktiskt åstadkomma något. Målen hjälper oss att stämma av att man har kommit dit man önskar och har en måttstock på hur långt vi har kommit. Det är dock minst lika viktigt att kunna definiera målet och motivera varför man vill nå dit.

Aktieviking-familjen siktar som bekant på ekonomiskt oberoende. Målet i sig är tydligt: Våra passiva intäkter ska överstiga familjens utgifter. Passiva intäkter kan vara t.ex. aktieutdelningar som strömmar in och täcker utgifter (och helst mer därtill!) utan att vi behöver jobba (så mycket) för pengarna. Men när vi väl är fria, vad är själva poängen? Kommer vi att tävla på VM-nivå i att ligga på sofflocket? Nej, detta är inget vi är intresserade av.

När "vanligt folk" hör talas om Early Retirement Extreme så tror de ofta att man siktar på att vara en inaktiv person som inte bidrar till samhället längre. Detta faktum är extra intressant då inte ens "vanliga" pensionärer slutar nödvändigtvis att bidra till samhället utan fokuserar sin tid på vad som är intressant för dem. Förvisso varierar detta med respektive persons hälsa och förutsättningar, men ni förstår säkert min poäng. Bara för att man inte längre jobbar 08:00 - 17:00 betyder inte det att man bara tynar bort på soffan. Tvärtom anser jag och många andra som strävar mot (eller har uppfyllt) ekonomisk frihet att livet har för mycket att erbjuda för att jobba bort hela livet. Att få spendera mer tid med familjen, uppleva världen genom resor och ha långa semestrar än något som Aktieviking-familjen vill sträva mot. Dock kommer jag, Aktieviking, sannolikt alltid att jobba med något via eget företag eller som anställd, om än mer lite mer generösa villkor för min del.

Kanske köper du inte inte mitt argument, och det är okej. Det finns redan kända personer som visar att det jag skriver stämmer, åtminstone för vissa. Exempelvis så har vi Fredrik Lundberg, han är en av Sveriges rikaste personer med en förmögenhet på omkring 30 miljarder kronor. Även om Lundberg sålde alla sina tillgångar imorgon och satte in sina miljarder på ett bankkonto så finns det tillräckligt med pengar för att han och hans efterlevande ska leva gott i många generationer framöver. Vi kan säkert enas om att Lundberg inte behöver jobba för att han oroar sig för att sätta mat på bordet, så att säga.

Istället för att dra sig tillbaka så fortsätter Lundberg att utveckla sina bolag, ge vanligt folk ett jobb att gå till och sakta men säkert flytta fram sina positioner i t.ex. Handelsbanken. Visst har han ett driv, men sannolikt spelar mer pengar på kontot en mindre roll för honom i det stora hela. Han är dessutom långt ifrån ensam om att vara extremt rik och fortsätta jobba, vi har även Bill Gates, Warren Buffet, Stefan Persson för att ge några fler exempel. Samtliga fortsätter att jobba på sina egna villkor med det som ligger dem närmst om hjärtat. Dessutom hjälper de oss vanliga dödliga genom att skapa anställningsmöjligheter och betalar skatt som återinvesteras i våra samhällen.

Det Aktieviking-familjen vill uppnå med ekonomiskt oberoende är alltså en större kontroll över vår tid. Att vi kan välja att spendera vår tid med familjen, välgörenhet eller vad vi nu vill lägga vår tid på utan att oroa oss för ifall vi kan täcka nästa månads räkningar. Samtidigt bidrar företagen vi äger med att ge andra arbete, de lån vi erbjuder låter folk att t.ex. gifta sig och via Arantus hjälper vi entreprenörer att bygga sina drömföretag. Dessutom kommer alla investeringar att löpande betala skatt.

Vi kommer alltså löpande att bidra till samhället på diverse olika sätt, den enda variabeln är att vi kanske inte jobbar lika mycket när vi väl är ekonomiskt oberoende.

torsdag 13 juli 2017

Investeringskriterier

Det finns en stor mängd olika idéer kring hur man ska investera i aktier. Allt från att köpa och sälja aktier under en och samma dag till mer långsiktiga strategier som sträcker sig över år eller kanske t.o.m. decennier. Vissa äger aktier indirekt via fonder, andra kan enbart tänka sig att äga direkt. Jag tror inte att det finns något sätt som är direkt fel utan att det beror på investerarens kunskapsnivå och tidsengagemang. Jag kan vara helt ärlig med att jag varken kan eller förstår mig på varken "day trading" eller teknisk analys på mer än en väldigt grundläggande nivå. I ärlighetens namn bryr jag mig inte heller då min strategi inte kräver den sortens kunskaper. 

Den strategi jag följer är enkel, men inte nödvändigtvis lätt att följa. Den är även anpassad för att den ska kunna följas av en nybliven familjefar som stundvis har ont om tid: 

Företagen ska: 
  • Mestadels vara stora och stabila bolag som redan tjänar bra med pengar. 
  • Belöna sina aktieägare med utdelning och helst återköp av aktier. Dock inget krav på direktavkastning utöver att den inte ska vara 0. 
  • Ha en affärsmodell som jag förstår mig på. Analys ska alltid göras av mig själv innan investering. 
  • Vid inköp handlas till ett pris som kännas rimligt (för mig) och helst handlas till rabatt mot priset jag är villig att betala.
  • Jag känna mig trygg med att äga i flera år oavsett om kurser går upp eller ner relativt mitt genomsnittliga anskaffningsvärde (GAV). 
  •  Följas upp löpande så att jag håller mig uppdaterad kring hur det går för företagen jag äger. 
  • Ska enbart säljas ifall utdelningarna sänks eller att jag helt enkelt tappar tron på företaget utifrån ny information. Ett undantag kan vara ifall jag har så pass många innehav att det är svårt att följa upp alla.

Som du ser så påminner min strategi mycket om värdeinvestering. Detta är inte en slump då jag tidigt i min investeringskarriär läste boken "The Intelligent Investor" av Benjamin Graham. Dock har jag glidit över till att inte alltid kräva särskilt stor rabatt på företagen jag köper så länge de är stora, stabila och inte handlas till ett åtminstone rimligt pris. Därav är jag kanske en så kallad "utdelningsinvesterare" istället? Oavsett så är det så här min strategi ser ut. 

Utöver detta kan jag köpa in mig i index-fonder (företrädes ETF:er med utdelningar) i tider då jag inte hinner med att analysera bolag för hand. Jag kan faktiskt tänka mig att vikta ganska hårt mot index i framförallt norden samt USA och Kanada. Dock kan eventuella ETF:er komma att säljas ifall jag hittar ett bolag som jag tror mycket på. Det finns inget ETF-innehav i portföljen i skrivande stund. Detta beror bara på att jag hela tiden har hittat nya bolag som jag har trott på. 

Slutligen investerar Aktieviking-familjen i startups via Arantus. Dessa är lite speciella då startups väldigt sällan (någonsin?) uppfyller investeringskriterierna. Därav kommer enbart en väldigt liten del av portföljen att investeras i startups (omkring 3 - 5%). Mer information om Arantus kommer i ett senare inlägg. Just nu äger vi enbart ett företag via Arantus, nämligen Neue Labs. Sidan om vår aktieportfölj har uppdateras för att reflektera detta innehav. 



tisdag 11 juli 2017

Spartips, del 1

När man har bestämt sig för att börja spara (eller höja sparkvoten) så är det lätt att man får känslan av att det inte finns något att skära ner på. Det finns dock många saker som kostar pengar i vår vardag som man inte alltid tänker på. För att hjälpa våra läsare att komma igång så kommer vi att ta fram en serie i tre delar som tar upp spartips på olika nivåer.

Spartipsen nedan är lätta såtillvida att de inte kräver någon större anpassning av spararen. Ofta krävs det en liten mängd initialt arbete för att sedan njuta av besparingarna. Eventuellt behövs en minimal beteendeförändring eller begränsat underhåll för att dra nytta av fördelarna.

OBS: Den här sidan kan komma att uppdateras efterhand som det dyker upp nya spartips som vi själva kommer på eller rekommenderas av våra läsare.

1. Kreditkort - minimera avgifter

Säg upp eventuella kreditkort/bankkort som kostar pengar. Ett bra betalkort ska inte kosta något i varken årsavgift eller fakturaavgift det det enbart gynnar banken och inte dig. Dessutom ska ett bra betalkort även ge dig räntefri avbetalning (för kreditkort) i upp till 60 dagar och belöning i form av "cashback" och/eller rabatter. Nedan följer mina rekommendationer:

Kostnadsfria bankkort (utan kredit):

Forex bankkort
Vi använder själva detta här bankkortet. Inte mycket att säga mer än att det har fungerat bra så här långt. Vanliga bankkort är inte så spännande :)

Länsförsäkringars bankkort
OBS: Det här kortet är enbart kostnadsfritt om man är guldkund, vilket kräver ett visst engagemang i banken. Man behöver ha sin hemförsäkring hos LF plus att man måste månadsspara minst 500kr/månad i deras fonder alternativt ha minst 200 000kr i samlad kapital hos dem.

Kreditkort:

Circle K Mastercard
Ifall man tankar mycket hos Circle K är detta ett trevligt kort. Tankar man minst 1000 liter drivmedel per år så får man 25 öre rabatt per liter och 1% cashback som man kan utnyttja till att exempelvis betala drivmedel. Kortet innehåller även tanka-fel-drivmedel-försäkring, reseförsäkring mm. Det finns även ett inlägg som tar upp hur Aktieviking-familjen använder kortet här.

Preem Mastercard
Fungerar ungefär som Circle K-kortet, men kan ger 1% i cashback som man kan få ut i kontanter direkt på bankkontot. Givetvis får man ifall man betalar med kortet på Preems stationer.

Shell Mastercard
Mycket likt de övriga två korten, men ger rabatt på Shells stationer istället. Ger även 2% sparränta upp till 15 000kr. Stort tack till bloggaren "Resan mot miljonen" som tipsade om kortet och själv har skrivit om kortet här.

Ikano Kort Visa
Trevligt kort som ger rabatter inom en ny bransch varje månad. OBS: I skrivande stund tar Ikano bank ut en fakturaavgift på 25kr, var därför noga med att den samlade rabatten du får på dina månadsköp täcker och (helst) överstiger de 25kr som fakturan kostar.

OBS: Givetvis bygger besparingarna på kreditkorten på att du löser skulden till fullo varje gång fakturan kommer. Betalar man räntorna på 15% och upp så försvinner fördelarna extremt fort!

2. Abonnemang - Säg upp onödiga löpande utgifter 

Avsluta abonnemang/prenumerationer som inte används: Kanske har du ett gammalt mobilabonnemang som ligger och skräpar? Kanske betalar du för både Netflix och Viaplay? Gå igenom vilka du har och säg upp konkurrerande tjänster. Det går alldeles utmärkt att t.ex. pausa ett Netflix-abonnemang och köra på HBO nordic ett tag, för att sedan byta tillbaka igen. En vanlig bov här är gamla mobilabonnemang som ligger och skräpar. Används de inte så ska det givetvis avslutas omedelbums!

3. Byt till ett billigare mobilabonnemang

Hur ofta ringer du din teleoperatörs support? Troligtvis aldrig eller sällan. Är man minimalt tekniskt så går det alldeles utmärkt att använda en av de billigare operatörerna. Dessa hyr in sig i de större operatörernas nät och lyckas hålla lägre kostnader genom att t.ex. inte tillhandahålla någon telefonsupport. En bra operatör har inte någon bindningstid och en uppsägningstid på max 1 månad.

Mitt val föll på Vimla, vilka använder Telenors nät. De är det billigaste alternativet (vad jag vet) och ger dessutom rabatt ifall man rekryterar vänner. Ifall du tecknar ett abonnemang hos Vimla via en av länkarna så får både du och jag 10kr per månad så länge vi båda fortsätter vara kunder. Ja, du tänker rätt! Om ditt abonnemang kostar 100kr och du rekryterar 10 vänner så ringer du gratis :)

Andra alternativ (som jag dock inte har testat) är Fello (Telias när) och Hallon (Tres nät).

4. Byt elleverantör 

Att byta elleverantör är inte särskilt svårt och är något alla kan göra. Ifall det behövs så kan du ringa din nuvarande leverantör för att reda ut t.ex. vilken bindningstid du har och vilket pris du betalar idag. Information kring pris och bindningstid brukar man även hitta på den senaste fakturan.

Enklast går det att byta om man använder jämförelsetjänster som Elskling eller Compricer. Ta reda på vilken årsförbrukning din bostad har och knappa in vilka krav du ställer och välj det billigaste alternativet, klart! Det är sällan man bryr sig om elen kommer från Fortum, Kraftringen eller någon annan leverantör. Ett tips kan vara att välja ett billigt abonnemang med bindningstid på 1 år, sedan tar du det billigaste alternativet varje år. På det sättet kan man få extra billig el genom att löpande köra med "ny kund"-rabatt. Tänk på att man kan byta elleverantör även om man bor i hyresrätt.

Ifall man inte alls orkar sätta sig in i detta så kanske Kundkraft är ett alternativ? Att manuellt söka elavtal lär ge ett bättre resultat, men det lär vara bättre att gå med i Kundkraft än att inte byta alls. Jag har dock inte provat tjänsten själv.

5. Använd tygpåsar när du handlar i matbutikerna

Genom att använda tygpåsar istället för plastkassar så sparar man minst ett par hundralappar per år. Det är billigare att köpa separate plastpåsar till att slänga soporna i än att löpande pröjsa 2kr per bärkasse. Det är dock inte bättre för miljön att använda tygkassarna, om det är ett bekymmer.

6. Ställ in rätt temperatur på kylskåp och frys

Varje extragrad kostar löpande pengar. Ett kylskåp bör hålla 5 grader C, detta ökar även hållbarheten på maten vilket kan spara pengar. 12 grader C i svalen och -18 grader C i frysen. Ifall du har -22 grader C i frysen så ökar det energiförbrukningen med hela 20%!

Mer information hittar du här.

5. Handla mat i de billigare matbutikerna

Vi behöver alla handla mat och här finns mycket pengar att spara! Aktieviking-familjen handlar främst på Willys och vi är nöjda med både kvalité och pris där. Genom att föredra de billigare varumärkena som Eldorado och Garant kan man spara en rejäl slant mot "dyringarna". Är man medlem i Willys+ så får man fina erbjudanden ibland. Ibland handlar vi utvalda varor på Netto och/eller Lidl när ett bra erbjudande dyker upp.

Ett tips är att handla kött, frukt och grönsaker efter vad som är billigt just när du handlar. Kolla upp vad som är billigt och planera matsedeln efter det. Bäst är om man kan handla 1 gång per vecka eller mer sällan för att spara in på transportkostnad (om någon) och minska risken för att det slinker ner extra choklad och ostbågar i varukorgen.

6. Klippning hemma

Att klippa håret hemma har definitivt sina fördelar, åtminstone för killar. Att klippa Aktieviking hos frisör brukade gå loss på ca 320kr. En bra hårtrimmer kostade ca 700kr, så valet var enkelt. En enkel, välfungerande frisyr är köra sidorna på 2 - 3 mm och 1cm ovanpå huvudet. Går t.o.m. att fixa själv om man är modig. Frisyren passar bra till ett ambitiöst vikingaskägg!

Fru Aktieviking låter inte mig klippas hennes hår, så hon går och klipper sig hos frisören 1 - 2 gånger per år. Fegis!

7. Planera inköp före inhandling

Istället för att "åka och shoppa" så skriv ner allt du vill köpa. Tänk sedan igenom om du faktiskt behöver allt och stryk det som är överflödigt (som t.ex. ny TV). När du väl inhandlar prylarna så var noga med att enbart inhandla det som finns på listan. Och skippa kaffet på espresso house, det är mycket billigare hemma.

8. Se över kostnaden för bredband 

Att säga upp bredbandet helt hade nog varit svårt för de flesta av oss. Däremot kan man ofta får ner kostnaden genom att sänka hastigheten och/eller byta leverantör. För att underlätta jämförandet av olika leverantörer kan man använda tjänster som t.ex. Bredbandsval och Compricer.

Om det är av intresse så använder Aktieviking-familjen Bahnhof. De är inte absolut billigast men har konkurrensmässiga priser och är den enda bredbandsoperatören som på riktigt slåss för personlig integritet, vilket vi värderar högt och gärna betalar extra för.

9. Överför ditt sparande i aktier och/eller fonder till en nätbank

De flesta storbankerna är fortfarande dyra och begränsade när det kommer till aktie- och fondhandel. Genom att överföra sparandet till en nätbank så kan du dra ner kostnaden för ditt sparande ganska rejält. De billigaste alternativen (som jag känner till) är:

Avanza: Detta är Aktieviking-familjens favoritbank. Valet föll på Avanza p.g.a deras rena gränssnitt, stora utbud av fonder och rimliga priser på aktiehandel. Glöm inte att ändra courtage-nivån till en nivå som passar din storlek om du handlar aktier. Jag kör på courtage-nivå "mini" då de flesta av mina affärer är på under 15 600kr. Ändrar till högre courtage-klass vid behov. Gillar starkt deras användargränssnitt.

Nordnet: Ungefär samma som Avanza. Har inte testat Nordnet men är lite lockad av deras Shareville-tjänst där man kan dela med sig av vilka innehav man har.

Degiro: Hyffsat ny nätbank. Har ingen erfarenhet av dem men de verkar ha bra priser på aktiehandel. Jag rekommenderar dock i första hand Avanza eller Nordnet då dessa är lite mer etablerade. Med det sagt är inte Degiro nödvändigtvis dåliga, jag har bara ingen erfarenhet av dem.

Fonder och svenska aktier mår bäst på ett investeringssparkonto. Utländska aktier bör man ha på en kapitalförsäkring för att få tillbaka källskatten.

10. Se över dina lån

Det finns bara en sorts lån som är bra och det är sådana som gör dig rikare. Bolån och CSN-lån är inget vidare och lån till konsumtion är den värsta av dem alla. Jag skulle ge följande tips till den som är skuldsatt:

1. Om du har lån på dina kreditkort som löper med superhög ränta (> 8%) så betala av illa kvickt! Ta hjälp av privatlån för att sänka räntekostnaden om möjligt.

2. Ifall du har privatlån så försök att förhandla ner räntan så mycket det bara går. Det kan vara en bra idé att använda tjänster som t.ex. Lendo så att det inte görs för många kreditupplysningar på dig (vilket drar ner din kreditvärdighet).

3. Prioritera att amortera privatlånen om de gör att du lever på små marginaler. Amortera helst av privatlånen helt, eller åtminstone så att du känner att du en bra marginal varje månad.

4. Ifall man har hittat bra investeringsalternativ så kan det vara värt att investera pengarna istället för att extra-amortera på privat- eller billån. Detta är dock riskabelt och enbart något jag kan rekommendera ifall man har en stor kontantbuffert som kan lösa lånet i ett svep ifall räntorna börjar sticka iväg. Gör absolut inte detta ifall du är nybörjare och/eller inte kan lösa lånet direkt!

5. Ta inga nya lån! Undantagen är eventuellt bolån och ifall du är säker på att du kan investera pengarna till en högre avkastning än vad lånet kostar. Ifall man kan låna till en ränta på 2% och du kan investera pengarna på ett hyfsat säkert sätt till säg 4% avkastning så är givetvis mellanskillnaden ren vinst. Dock bör detta bara göras med en relativt liten del av portföljen, typ 10%, förutsatt att man känner sig säker på att det blir en bra affär. Så länge lånet är hyfsat litet bör det nämligen inte vara några större bekymmer att sälja andra tillgångar för att täcka lånet ifall det blir ofördelaktigt.

11. Var försiktig med att ta dig an nya, löpande utgifter

Oavsett hur man ser på det så gör utgifter dig fattigare. Sämst är de riktigt stora engångskostnaderna och de löpande utgifterna som äter upp din lön månad efter månad. Räkna på hur mycket pengar du har tjänat på att investera pengarna istället så avskräcker det från de flesta köp. Låt oss ta ett exempel:

Om man köper en indexfond som t.ex. Avanza Zero så lär den prestera omkring 7 -  9% per år i snitt (över lång tid). Vi antar här att vi kan investera till en fast ränta på 8%. Med det i åtanke tittar vi på ett Spotify Premium-abonnemang, vilket kostar ca 100kr/månad. 100*12=1200kr på ett år. Ifall vi hade investerat 1200kr per år i 10 år till en ränta på 8% så hade vi fått hela 18 040kr! Detta förutsätter att vi har investerat på ett investeringssparkonto (betalar skatt årsvis).




söndag 9 juli 2017

Kunskap är makt

Att läsa böcker är ett mycket bra sätt att ackumulera kunskap. Förvisso kan man dra igång datorn/surfplattan och beställa böcker via en online-handel, men jag tycker att man bör testa det lokala biblioteket först.

Biblioteken runt om i landet är en alldeles utmärkt källa till både kunskap och underhållning. Ofta kan man utöver att låna böcker även låna filmer och TV-spel gratis. Ofta finns det även träffar man kan gå på för att utforska olika teman. Ibland hålls det även teater för barn som brukar uppskattas.

En annan fin grej med "bibblan" är att de kan beställa in böcker som de inte har från andra bibliotek. På så vis kan även ett litet, lokalt bibliotek tillhandahålla ett betydligt större utbud än vad man först kan tro. Dessutom kan man låna många av böckerna i e-format så att det smidigt och enkelt kan läsas hemma på "paddan", mobilen eller datorn.

Aktieviking-familjen går ofta till biblioteket och gillar det verkligen. Frun är tokig i att läsa böcker och det hade krävts svår skuldsättning för att mätta hennes bokaptit utan bibliotekets hjälp :)

Gillar man att spara pengar och vill läsa böcker om ekonomi/investeringar så är det bättre att låna böcker på biblioteket och investera pengarna istället.

Ifall några böcker inte finns på biblioteket då? Personligen köper jag då oftast från Adlibris eller Amazon, men är noggrann med att vänta in bra köptillfällen så att pengarna används effektivt.

lördag 8 juli 2017

Vad behövs för att vara lycklig?

Blir man lycklig av att spendera pengar? Svaret de flesta lär vänta sig är ett klockrent "JA!",  men egentligen är det inte riktigt så enkelt. Jag vill hävda att spenderande av pengar gör oss lyckliga upp till en viss nivå. Pengar köper oss lycka så länge de faktiskt tillgodoser verkliga behov, därefter sjunker kvoten för hur mycket glädje pengarna köper i rask takt.

Psykologen Abraham Maslow tog fram en pyramid känd som "Maslow's hierarchy of needs", vilken illustreras som:
(By FireflySixtySeven - Own work using Inkscape, based on Maslow's paper, A Theory of Human Motivation., CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=36551248)

Jag tycker att triangeln illustrerar våra mänskliga behov ganska väl. Givetvis kan man argumentera för att våningsplanen kan se annorlunda ut för olika individer, men modellen duger som en generalisering.

Plan 1, fysiska behov

Människans absolut mest grundläggande behov handlar givetvis om de fysiska behov som vi behöver för att överleva överhuvudtaget. Har man inte tillgång till mat, vätska, syre att andas, sömn osv så är inget annat viktigt.

Pengar som spenderas för att täcka våra mest grundläggande, fysiska behov gör oss absolut lyckligare än att vara utan. Även en viss nivå av lyx kan göra oss lyckligare, men det finns en gräns. Exempelvis kanske man älskar sova bekvämt och det kan vara värt att spendera säg 20 000kr på en ny säng, men jag tror inte att en säng för 200 000kr gör att man sover 10 gånger bättre (oavsett om man har råd med den eller inte).

Att hitta en sorts lägsta nivå för olika områden genom att lära sig vad man värderar högt, mellan eller lågt är viktigt för att uthålligt kunna spara en stor andel av sin lön. Tänk på att "jag vill ha X" är inte nödvändigtvis samma som "jag behöver X för att leva ett bra liv". Var ärlig mot dig själv, det är bara du (och eventuellt din familj) som förlorar på att spendera för mycket på olika kategorier.

Plan 2,  säkerhet

Säkerhet är något som vi alla behöver i någon mån. Känslan av att familjen har en bra hälsa, stabil inkomst, är trygga/säkra och att dessa inte riskerar att försvinna hursomhelst är viktigt för vår glädjenivå. Fokusen här ligger helt enkelt på att ta hand som sig själv och de som redan står en nära, de som man anser vara sin familjen (behöver inte betyda blodsband).

Samhället vi lever i påverkar till mångt och mycket vår upplevelse av hur säkra vi är. Inte minst olika media (TV-nyheter, nyhetssajter) osv spelar en viktig roll i hur många upplever sin säkerhetsnivå. Det är lätt för oss att glömma bort att även om det rapporteras om ett hemskt mord så betyder det inte att man själv löper större risk för att bli mördad. Inte nödvändigtvis iallafall.

De flesta kommersiella nyhetsutgivarna vill löpande gräva fram nyheter som chockar oss och får oss att vilja läsa just deras nyheter. Många känner ett intresse av att följa nyheterna trots att de sällan har någon faktisk inverkan på deras liv. Diverse "säkerhetsföretag" är sedan snabba med att försöka sälja på oss försäkringar och andra skydd mot både det ena och det tredje.

Det gäller att försöka hitta en säkerhetsnivå som man är trygg men utan att överdriva. Mitt tips är att aldrig köpa nya försäkringar, bilar eller vad det nu kan vara direkt på plats. Sätt en betänketid på säg 1 - 2 veckor och försök att googla fram huruvida den nya säkerhetsprodukten faktiskt fyller sin funktion och om den faktiskt behövs. Ifall svaret är ja, finns det något billigare alternativ som rimligtvis bör fungera lika bra? Att betala för överdrivet mycket säkerhet minskar man på de löpande inkomster vilket ironiskt nog gör att man får en mer osäker tillvaro.

Plan 3, kärlek och tillhörighet

När man klarar av nivå 1 och 2 ligger det nära till hands att man söker kärlek och/eller tillhörighet. Människan är ett socialt djur av sin natur och de flesta av oss blir lyckligare av meningsfulla relationer till andra människor. Behovet varierar givetvis från person till person, men de flesta av oss uppskattar relationen till partner, föräldrar, barn, vänner, arbetskollegor eller någon kombination av dessa.

Även djur kan hjälpta till med att fylla den här punkten i någon mening, framförallt lite mer socialt kompetenta djur som hundar och hästar. Tänk dock på att alla djur kostar pengar och om kostnaden gnager för mycket på marginalerna i ekonomin så hotas tidigare punkter.

För skojs skull kan det tilläggas att vi själva har en hund av modellen större. Både jag och frun är vana från barnsben att ha en hund i familjen så det känns fel att inte ha en. Samtidigt hade vår ekonomi varit ännu bättre om vi inte hade skaffat honom, men det är inget vi ångrar.

Plan 4, självkänsla

Självkänsla är något som blir allt viktigare när man redan känner kärlek och tillhörighet. Det ingår i människans natur att inte bara vilja ha en relation till andra människor utan även att kunna definiera den. Vi vill känna att vi är respekterade bland våra medmänniskor och att vi har ett bra rykte. Vissa av oss vill gärna vara ledaren i gruppen medan andra helst sitter lite mer i skymundan.

Så kallade sociala medier inkräktar på den här punkten på både gott och ont. Det är fantastiskt att man kan sprida information snabbt och effektivt till människor man bryr sig om i varierande utsträckning på t.ex. Facebook. Samtidigt dyker det upp en ny mängd problem som mobbning/hat/hot och annat otyg via olika Internet-baserade tjänster.

Mitt råd är inte att man ska sluta använda sig av t.ex. Facebook utan bara skaffa sig en hälsosam distans till sociala medier. Försök att se tjänsterna som verktyg som utnyttjas istället för att definieras av deras innehåll (detta är givetvis inte ett problem för alla).

Plan 5, självförverkligande

Nu har vi kommit till toppnivån, vilken handlar om att fokusera på sig själv och bli den människan som man drömmer om att vara. Detta kan uppnås genom t.ex. personlig utveckling, få utlopp för sin kreativitet och volontärarbete. Det som lockar med den här nivån är naturligtvis att man är fri att fokusera på vad man vill och i stor utsträckning är fri från den inhägnade levnadsstil som de flesta av oss dras med varje dag.

Avslutning

Personligen tycker jag att Maslows hierarki är ett bra verktyg för att någorlunda hålla koll på var man behöver lägga sina pengar. När man lockas av erbjudande som restaurangmat, fina bilar osv. är det värt att tänka till en extra gång om de faktiskt bidrar till att man blir lycklig. Huruvida man faktiskt blir lycklig av något eller inte kan vara förrädiskt då lyxigare produkter gärna marknadsförs som nödvändiga eller som att man "förtjänar dem". Oftast bidrar det i praktiken inte till att man lever ett lyckligare liv utan snarare ger en "endorfin-kick" av välbefinnande som försvinner ganska fort igen.

Ifall man löpande blandar ihop snabba och övergående glädjerus med faktiskt lycka så hamnar man lätt i dålig spiral. Nya saker måste inhandlas för att man ska få nya glädjerus samtidigt som beteendet hotar nivå 2 (säkerhet) i glädje-hierarkin. Var därför noga med att enbart tillåta dig den här sortens glädjerus ifall det finns goda marginaler. För varje sak som inhandlas som man egentligen inte behöver ökar risken för att man behöver ge upp något man faktiskt behöver.

Sammanfattningen blir att ja, pengar gör oss lyckliga men bara till en viss gräns. Efter att man har klättrat högre upp i pyramiden blir pengarna lätt ineffektiva om man använder dem på fel sätt. Därför är det en bra idé att säkra upp de punkter man redan har för att minimera risken att förlora dem. Ett bra exempel på detta kan vara ha en stabil kontantbuffert som kan säkra upp eventuella inkomsttapp eller ta den värsta smällen vid t.ex. akuta renoveringar.

Individer och familjer som är duktiga på att identifiera vad de faktist behöver för att vara lyckliga har mycket lättare att bibehålla höga sparkvoter, än de som inte gör det. När man vet vad man behöver blir man snarare överraskad av att andra lyckas bränna hela lönen varje månad.

torsdag 6 juli 2017

P2P-lån via Lendify

Lendify har fått ganska mycket uppmärksamhet de senaste dagarna på diverse bloggar. Kanske inte så konstigt då det är, enligt mig, en mycket bra plattform för att låna ut pengar. Lånen är utan säkerhet är därför s.k. blancolån.


Lån via Lendify har ingått i Aktieviking-portföljen sedan hösten 2016 och avkastningen ligger på ca 8.7% räknat på årsbasis (uppskattningsvis) exklusive serviceavgift. De lån man investerar i finansieras av ett flertal olika personer. Exempelvis kan en låntagare ansöka om att få låna 50 000kr, sedan får investerare via autoinvest-konton eller manuellt bidra med en del av sitt kapital tills det att summan är täckt eller summan är tillräckligt stor för att låntagaren ska acceptera lånet ändå.

Förutsatt att låntagaren accepterar lånet så betalas pengarna ut till dennes konto och investerarna får lånet registrerat på sina Lendify-konto. Går allt som det är tänkt så betalar låntagaren in amortering och ränta varje månad vilket ger investerarna ett månatligt kassaflöde i relation till storleken på investeringen. Räntan som ska betalas av låntagaren varierar beroende på dennes kreditvärdighet och löptid på lånet.

För oss investerare så går 1% - 4.5% (varierar med låntagarens kreditvärdighet) av ränteintäkterna till Lendifys serviceavgift och 30% går till skatt (inkomst av kapital). Den amorterade delen av lånet och det som blir över av amorteringen kan sedan återinvesteras igen eller så kan man givetvis ta ut pengarna och använda dem till annat. Det är inte utan att det känns som att man driver en minibank när man investerar via Lendify, hehe.

Precis som med alla andra investeringsformer så gäller det att ha koll på vilka risker man tar innan man ger sig in på "peer-to-peer lending". Den gode Spartacus Invest tog upp några bra punkter som är värda att fundera på innan man investerar på Lendify eller någon annan p2p-plattform.

Varför investerar vi då en andel av Aktieviking-portföljen via p2p-lån? Huvudargumentet är diversifiering från börsen. Det känns helt enkelt tryggt att ha en investering som inte svänger med börsen, även om investeringsformen givetvis har sina egna risker. Riskhanteringen via Lendifys autoinvestkonton känns rimlig då man t.ex. på ett lån från 5 000kr delas upp på ca 20st olika lån. Därmed riskerar man inte en särskilt stor del av sitt kapital per investering. Återbetalda amorteringar och räntor kan sedan återinvesteras i nya lån, vilket sprider riskerna ytterligare. Vi kör på investeringar som löper upp till 10 år och är nöjda med resultatet så här långt.

Tanken är att Lendify-plattformen ska agera "krockkudde" åt oss vid sidan av vår kontantbuffert när det är dåliga tider på börsen och utdelningar eventuellt ställs in. Det är dock svårt att på förhand veta om det är så illa att en stor andel låntagare börjar få problem med sina månatliga amorteringar samtidigt som börsen haltar, det återstår att se. Innan vi är ekonomiskt oberoende spelar detta inte jättestor roll och när vi väl har passerat den gränsen så lutar vi oss främst på bufferten för att klara oss. Lendify-investeringen är alltså mer som en chansning på högre avkastning. Därför håller vi den här investeringen i storleksordningen 2,5 - 5% av portföljen. Förhoppningsvis kan vi använda det löpande kassaflödet för att dryga ut inkomsterna i dåliga tider eller för att trycka in mer pengar på börsen under nästa finanskris.

Efter ett så här pass långt inlägg vill jag poängtera att Aktieviking-familjen inte har något samarbete med Lendify. Vi får ingen ersättning för att skriva det här inlägget utan är helt enkelt nöjda investerare på deras plattform. Med det sagt så innehåller länken i början av inlägget en länk som, om ni öppnar ett konto, ger både dig och Aktieviking-familjen 500kr att investera för ifall du investerar minst 5 000kr. Givetvis föreligger inget krav på minimiinvestering om du använder länken.


onsdag 5 juli 2017

Hantering av kreditkort

Aktieviking-familjen handlar allt på kredit. Oavsett om det gäller mat, kläder, diesel, telefonabonnemanget eller något annat så går kreditkortet varmt. Vi påstår oss vara ekonomiska men samtidigt använder vi ett kreditkort med ca 15% ränta, hur kan det komma sig?



Givetvis är anledningen att vi faktiskt tjänar pengar på att använda kortet, samtidigt som det agerar buffert åt oss. Just Circle K-kortet har några fina egenskaper som vi drar nytta av:

Ingen årsavgift: Den här punkten är den absolut viktigaste. Aktieviking-familjen skulle aldrig komma på tanken att betala någon årsavgift. 

Ingen fakturaavgift: Åtminstone inte när man betalar med E-faktura. 

Upp till 60 dagars räntefri kredit: Enda anledningen till att vi handlar på kredit. 

0,15 öre rabatt på drivmedel: Rabatten är inledningsvis ganska låg, men om man tankar minst 1000 liter drivmedel per år så höjs rabatten till 0,25 öre. 

0,3% cashback: Detta är inte heller något att hurra över, men betydligt bättre än många alternativt. Tankar man över 1000 liter drivmedel per år så höjs bonusen till 1%. Notera att bonusen enbart kan användas på en bemannad Circle K-station. Det går alldeles utmärkt att använda bonusen till att betala för drivmedel, men är osäker på om det går att få ut bonusen i kontanter.

Extra-kort är gratis: Herr och Fru Aktieviking behöver varsitt kort och tänker inte betala för förmånen.

Det kvittar dock hur bra förmåner ett kreditkort har ifall man löpande råkar ut för att betala ockerräntan på 15% (eller högre). Så pass höga räntor äter fort upp fördelarna med 1% i cashback, vi är därför extremt noga med att betala av vår fakturor till fullo efterhand som de dyker upp på internetbanken.

För att vara noga med att aldrig dra på oss större utgifter än vi klarar av att betala varje månad så är vi  extremt noggranna med att föra en detaljerad budget. Där håller vi koll på hur mycket pengar som ska gå till mat, kläder, nöjen osv. Eventuellt kommer vi att ladda upp en excel-mall för hur vi gör detta om intresset är stort nog. Fru Aktieviking är väldigt duktig på att hantera vår budget och skriver in allt som inhandlas med datum och allt. Även planerade köp skrivs in i budgeten så att vi lätt kan stämma av våra pengaflöden månad-till-månad.

Just Circle K-kortet fungerar bra för oss då vi alltid tankar på Circle K oavsett. Stationerna ligger bra till både i hemtrakten och jobborten. Aktieviking pendlar 6 mil till och från jobbet varje dag så det går lätt att komma upp i de 1000 liter som krävs för att få den högre bonusen. Då vi hade betalat för diesel oavsett så fungerar rabatten vi får via cashback-systemet lika bra som pengar i handen. Hade vi inte tankat på Circle K så hade vi troligtvis haft ett Preem-kort istället. Preem-kortet har i stort sett samma fördelar som Circle K, fast betalar ut bonusen i kontanter istället.

EDIT: Om man vill skaffa ett Circle K-kort så kan man använda den här länken. Vi har inget samarbete med Circle K och får ingen ersättning för det här inlägget direkt eller indirekt om du skulle teckna ett kort hos dem.

måndag 3 juli 2017

Exxon Mobil tar plats i portföljen!

Idag gick den första aktieköpordern igenom sedan bloggen startades. Aktievalet föll på ett av de största och mest stabila bolagen på den amerikanska börsen:


Oljejätten Exxon Mobil har säkert de flesta som är intresserade av aktier hört talas om. Kanske inte helt oväntat befinner sig bolaget i en svacka likt många andra bolag i oljebranschen. Det som gör att Exxon Mobil sticker ut i mängden är att det är ett lönsamt bolag trots det låga oljepriset.

Konkurrenterna har generellt lite svårt att få ihop ekonomin p.g.a. det låga oljepriset. Exxon Mobil drar nytta av sina skalfördelar som det största noterade oljebolaget i världen och tjänar redan idag tillräckligt med pengar för att täcka investeringar, utdelningar och kommande utdelningshöjningar. När väl oljepriset sätter fart uppåt så kommer även Exxon Mobils lönsamhet att skjuta i höjden. Jag tror definitivt att oljepriset kommer att gå upp framöver, men det är givetvis svårt att veta när.

Jag känner dock absolut inte någon stress med att sälja Exxon Mobil ifall oljepriset skulle sjunka lite till. Tvärtom sitter jag lugnt i båten och inväntar vändning medan utdelningar med ca 3.7% direktavkastning trillar in år efter år. En annan sak som hjäper mig att sitta lugnt med innehavet är att Exxon Mobil har belönats med S&P AA+ i "credit rating". Det innebär att om oljepriset fortsätter att ligga lågt under en längre tid så har Exxon Mobil goda möjligheter att låna till fördelaktig ränta, ifall det det skulle krävas.

Jag vill helst köpa bolag till bra rabatt, men Exxon Mobil är ett så pass stort och fint bolag att kursen inte lär sjunka särskilt mycket till om inget katastrofalt inträffar. Därför sätter jag köpstämpel på bolaget upp till omkring 88 USD.

Givetvis är det här inlägget inte en köprekommendation. Investera enbart i ett bolag efter att du har bildat dig en egen uppfattning om huruvida det är en god investering eller ej utifrån dina egna förutsättningar och krav.

För att vara övertydlig: Exxon Mobil ingår nu i Aktieviking-portföljen. Vi siktar på att behålla alla våra aktier på mycket lång sikt (20+ år), inklusive Exxon Mobil.

söndag 2 juli 2017

Kostnaden för ett barn

När vi väntade vår dotter bestämde vi oss för att hon inte skulle bli så påverkad av att vi håller igen och sparar. Vi har allt vi behöver, men kanske inte allt vi vill ha. Även om vi inte kommer att skämma bort henne och ge henne allt hon pekar på så kände vi att hon borde få ha mer av det hon ville han än vi vuxna.

För att se till att det funkar har vi satt upp en egen "budget" åt den lilla vikingen. Hon har en viss summa varje månad som vi kan spendera på henne, hittills har vi aldrig lyckats använda upp hennes pengar så att säga. Varje månad blir det över, vilket läggs i hennes egna float.

För att bestämma vilken summa vi skulle ha kollade vi över konsumentverkets rekommendationer av för hur mycket ett barn borde kosta per månad. Enligt konsumentverket skulle ett litet barn (vi valde att räkna på kostnaden högt och valde barn runt 6 års ålder, så vi kan ha samma budget länge) kosta under 2000kr/månad. På den summan har vi lagt till och dragit bort saker vi känner är lämpliga i vår familj tex använder vi tygblöjor istället för vanliga engångsblöjor.

Vi räknade på det och insåg att kostnaden för tygblöjor ger en hög engångskostnad, men i längden är tygblöjor betydligt billigare. Det enda problemet med tygblöjor som vi hittade var att det är tidskrävande att tvätta och vika blöjorna hela tiden, men det är inget som stör varken mig eller Aktieviking. Samtidigt är tygblöjorna bättre både för barnets hud och miljön så det var inget svårt val för oss. Vi har även valt att betala hennes barnförsäkring på samma sätt som resten av våra försäkringar, en gång per år. Som det är nu har vi lite drygt 1800kr i månaden åt vår lilla viking.
Hennes pengar kommer idag från att jag tar ut ett väldigt litet antal dagar mammapenning per månad. Ju smartare vi använder hennes pengar ju längre varar de. (När mammapenningen är slut kommer vi naturligtvis inte att dra ner på hennes kostnader!)

Utöver detta så sparar vi hela hennes barnbidrag. Det är tänkt att det ska kunna täck allt från körkort till studier när den tiden kommer. Tanken med att det skulle betala för hennes studier är att hon kan få ut en liten summa varje månad ungefär som CSN, utan att hon sitter fast med studieskulder efteråt.
För att inte riskera att hon växer upp och spenderar allt på en resa, kläder, festandet eller annat en tonåring kan tycka är kul så sparar vi pengarna i en kapitalförsäkring. Vår lilla viking kommer inte att få till gång till allt vi har sparat åt henne fören vi känner att hon är mogen nog att hantera en sådan stor summa.

Löpande kostnader

Vårt konto för löpande kostnader var min idé från början. Detta då det var svårt att få ihop vår budget de månader när tex hemförsäkringen skulle betalas, vi hade pengarna men de var "allokerade" till annat.

Detta gjorde så att vi aldrig hade en fast budget som såg likadan ut månad till månad.Vi visste ju alltid vad som kom och när, men det var svårt att få till en fast sparkvot när vi aldrig sparade lika mycket. Det är inte bara kostnader som kommer årligen som hamnar i kategorin löpande kostnader för oss tex kommer vår elräkning var 3e månad och vår interneträkning varannan månad.

Exempel på våra löpande kostnader som inte kommer månadsvis:
  • Hemförsäkring
  • Hundförsäkring
  • Livförsäkring
  • Vuxenförsäkring
  • El
  • Internet
  • Bilförsäkring
  • Hundkurser
Vi har räknat ut på ett ungefär hur mycket allt kommer kosta på ett år och delat upp den kostnaden per månad. Det är en ungefärlig kostnad i och med att tex elenräkningen inte är lika stor i juni som den är i december, vi har sedan rundat av summan till närmaste hundralapp.

Varje gång något ska betalas från det kontot tar vi först från summan vi skulle lagt undan den månaden, och sedan resten från det som ligger på kontot. Små räkningar som Internet behöver aldrig dras från kontot. Detta gör att vi har en budget som vi håller varje månad, då inget ändras. I budgeten finns alltid vad vi kallar en "float", pengar som inte är allokerade till något specifikt, så vi har rum för oförutsägbara kostnader också.

Reflektioner efter ett besök på IKEA

Var på IKEA och funderade lite på hur folk väljer vad dom ska köpa på samma sätt som de gör större val i livet. Alla följer gångarna med de fina pilarna som visar vart man ska.

Om man behöver kökshanddukar som finns det synligt och lättillgängligt längs gången som folk pockar på sig och fortsätter att gå. Vissa kommer dit och vet med sig att det är just handdukar de ska köpa. Vissa tar och och letar runt lite i ett visst område, inte för att de faktiskt behöver något utan mer för att se om de hittar något kul att köpa med sig hem, något de faktiskt inte behöver.

När vi åker dit har vi en lista, och inte bara "ny kökshanddukar, etc", utan vi har märket och priset på en produkt vi redan slagit upp. När vi hittar det vi behöver längs gången är det aldrig för det priset vi tittat på tidigare, utan vi får in och leta runt för att hitta just det vi vill ha. På ställen där det finns genvägar förbi områden där vi inte behöver något så hoppar vi smidigt över allt vi inte behöver. Om inte det är något vi vill titta på bara för att... men då köper vi aldrig något där. Alla vår köp är planerade.

Vår familj lever sitt liv på samma sätt, vi går inte bara längs samma väg bara för att alla andra gör det. Vi vet vad vi vill, och om det inte går att få på ett uppenbart och lätt sätt så hittar vi ett annat sätt.

Vi vill inte båda ha heltidsarbeten så som alla gör längs gången, så vi gick ifrån den och gjorde vårt eget val. Min Aktieviking vill inte jobba tills han är 65, så vi skippar den "sektionen" av våra liv och tar genvägen till pensionen.

Jag tror folk generellt sätt hade varit lyckligare om de hade varit mer benägna att göra sina egna val, istället för det som är förväntat av dem. Vissa av dessa valen inser folk inte ens att det är val. Hur många vet att de kan nå ekonomiskt frihet (om de vill det)?

Hantering av sparbuffert

På sikt är kontanter i sig inte någon vidare investering då man oftast får under 1% i ränta på sparkontot. Istället tycker jag att man kan se bufferten som en sorts försäkring, vilken i sin tur kan användas till att sänka andra kostnader.

Det jag menar med buffert är alltså ett sparkonto som bara ligger och tjänar ränta år ut och år in utan att man rör pengarna. Tanken är att man alltid ska veta att pengarna finns där ifall t.ex. hunden behöver veterinärvård, bilen behöver repareras eller något annat oförutsett. Själva poängen med den här sortens buffert försvinner ju ifall man planerar att ta ut pengarna löpande.

Först och främst bör man bestämma sig för hur stor kontantbuffert man behöver. Dessvärre finns det inte ett "one size fits all"-svar utan det är något varje person/familj måste bestämma utifrån sina egna behov. Dock tycker jag att minst 3 månaders samlade utgifter för familjen är en bra tumregel. Ifall man vill göra en lite mer ambitiöst uträkning så rekommenderar jag att man tar hänsyn till följande:

  • Buffertstorleken skalas upp/ner beroende på månatliga utgifter vilket även ger att en större sparkvot minskar behovet av en stor buffert. Klarar man av att leva på säg 50% av inkomsten så ska det ganska mycket till för att man ska behöva ta av bufferten. 
  • Fler familjemedlemmar (inklusive djur) kräver större buffert då dessa även ger större utgifter.
  • Äger man sitt boende (småhus/bostadsrätt) så krävs en större buffert för att familjen ska kunna ta hand om akuta reparationer. 
  • Skuldsättning ökar behovet av sparbuffertens storlek.
  • Diversifierade inkomster hjälper till att minska behovet av sparbuffert (och tvärtom, givetvis). Hit räknas alla inkomster som familjen tar del av (t.ex. inkomster av kapital och tjänst). 
Eftersom ett sparkonto ger löjligt låg avkastning i dagens lågräntemiljö så kan det kännas lite surt att låta säg 50 000kr vara bundet där. Det är dock fullt möjligt att öka avkastningen genom att använda sparbufferten som en egen försäkring. Vet man att sparbufferten är på minst 50 000kr så är det exempelvis inga problem att höja självrisken på hemförsäkringen till 5000kr. Det i sin tur drar ner försäkringskostnaden som direkt följd av bufferten. Med detta i åtanke känns det inte lika jobbigt att sitta på en hög med kontanter som (förhoppningvis) inte behöver användas. 

Givetvis är det också så att ifall man behöver använda bufferten så är det mycket viktigt att man gör sitt bästa för att återställa den till sin målstorlek, annars fallerar systemet. 

I grund och botten är den här sortens buffert det viktigaste att ha. Familjen Aktieviking har tagit steget längre och använder följande struktur med ett flertal separata sparkonton. Varje sparkontos namn och funktion presenteras nedan:
  • Invest cash: Här ligger pengar som väntar på att investeras. För närvarande nästan alltid tomt då det finns gott om bättre alternativ för pengarna än det här kontot.
  • Resor: Aktieviking-familjen lånar inte pengar, speciellt inte till lyxkonsumtion som resor. Därför sparar vi ett fast belopp varje månad till detta. När det här kontot är tillräckligt stort för att täcka en resa vi är intresserade av (plus reskassa) så bokar vi resan och åker. 
  • Buffertkonto: Här finns vår buffert i enlighet med vad som beskrivs i det här blogginlägget. Då vi lever på enbart min inkomst och dessutom har en dotter så har vi valt att bufferten ska täcka 5 månadsutgifter. Kanske är detta lite väl åt det försiktiga hållet men "better safe than sorry" :)
  • Löpande kostnader: Vi har räknat ut hur stora utgifter vi har för t.ex. el, bredband, försäkringar osv på månadsbasis. På det här sättet har vi en fast månadskostnad för detta varje månad och sparar alternativt tar pengar från det här kontot för att ha ett jämt flöde. 
  • Bilkonto: Lägger undan ett fast belopp varje månad som uppskattningsvis är stort nog att täcka årlig service, reparation och byte av däck. Det här kontot ligger hos Volvofinans
Vårt system är kanske lite "overkill" och är (tro det eller ej) ännu mer avancerat än detta. Mer om det i senare inlägg!

Vilka sparkonto rekommenderas då? De flesta av våra konton ovan är sparkonto+ på Avanza. Vi bryr oss inte jättemycket om vilket sparinstitut bufferten ligger på så länge det finns insättningsgaranti och räntan inte är alldeles för dålig jämfört med alternativen. Fördelarna vi uppskattar med att ha bufferten på Avanza är främst att vi lätt och smidigt får en överblick över vår ekonomi på ett och samma ställe och att räntas betalas ut månadsvis. De sparkonto+ vi kör på just nu är Collector och Nordax då dessa ger bäst ränta i skrivande stund. 

Vill man ha ett sparkonto med relativt hög ränta (1,5%!) och inte bryr sig om insättningsgaranti så rekommenderar jag Akeliusspar. Jag har själv ett konto där men har inga pengar på kontot i dagsläget då jag hellre har dem på Avanza. Tänk också på att Akelius enbart erbjuder 2 avgiftsfria uttag per år.